Lycklig eller ......

Kan man undra då jag sätter på Fixa sin sele.
Hon ser så skamlig ut, hasar i baken(nästan sitter när hon går).
Men hos mig är det ingen pardon det är bara för henne att gilla läget.
Vilket hon också gör för efter ca 50 meter så går hon som vanligt.

Försöker under promenaderna att använda lite ord som kan hjälpa till att styra henne när vi ska åka skidor.



I natt har jag varit handledare åt en "pryo", en vuxen studerande i omvårdnadsprogrammet.

Roligt och trevligt var det, lite annat tänk än när man har en intro.
När man har någon på intro så ska man lära dem arbetsuppgifterna på just denna avdelning men en pryo ska lära sig jobbet.
Ett jobb som är väldigt självständigt när man jobbar mest själv på natten.
Trevligt att mycket av pratet handlade om bemötande.
Pryon tyckte att vi som hon träffade under denna natt var så lugna och "stressfria".

Att vi bemötte de boende bra, ett betyg man tar åt sig. 
Jag tycker är bland det viktigaste att vi som vårdpersonal ska ägna åt oss är att bemöta dessa gamla och sjuka på ett bra sätt, se varje människa för vad de är.

Jag lyckas inte alltid för man är inte mer än människa, men jag försöker se varje människa som ligger där i sängen och är så beroende av oss för att klara livhanken.

Nu är det snart helg och ledig är jag.

Måste i helgen fundera ut hur jag ska klippa mig på måndag.
Är så skabbig just nu missade förra klipptiden så det är länge sedan jag var till Vickan.

Kommentarer
Postat av: Ann

Så skabbig är du INTE i håret!!:) Har massa hår tidningar som du kan få kika i för insperation.

2009-11-06 @ 13:42:51
Postat av: Anders

Har alltid sett upp till alla som arbetar innom vården.

Vilken klyscha.

Alla kan naturligtvis ställa sig bakom ett sådant uttalande.

Hur många är dock beredda att ge några kronor av sin lön till det arbetet.

Jag skulle gärna ge en tia på varje hundring utan att blinka.

Har aldrig fattat att vårdyrken aldrig fått det värde det har fast alla säger hur viktigt och fint det är.

-Anders

2009-11-09 @ 01:30:48
Postat av: Sofie

- Anders Tack för ditt stöd.

Denna klyscha är vanligt förekommande, få vill byta jobb med oss men ända har vi ett jobb som ger en mycket.

- Ann, jag är visst skabbig.

2009-11-09 @ 08:01:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0