Saknad av stora Granar..
Helgen har bestått av hård blåst.
Trodde att jag skulle blåsa bort när jag gick på en väg som genom korsar ett av alla kalhyggen som finns på vårt område.
Kalhyggen får mig att vilja kräkas..
Kanske hårda ord men när man ser att berg efter berg töms på skog så känns det i magen.
Igår kväll så for jag ut på mina inlines åkte som vanligt och då tittar man ju runt.
Då slog det mig att det var kanske den stenen jag såg högst upp på kalhygget på Auktsjaursliden södra sida.
Den stenen som vi brukade ha utflykt till när vi var små och gick i skola här i Auktsjaur.
Det finns en bild i mammas fotosamling där i är vid stenen om jag hittar det så lägger jag in det senare.
Vi gick en stig från skjutbanan genom gammelskogen till denna sten minns jag inte helt fel så var där en kallkälla där också.
Nu är nästan hela Auktsjaursliden tömd på skog, en lid som tidigare ståtade med en enormt fin tallskog.
Jag jobbar för att få bevara ett område av gamalskog på Tjappsberget, har jobbar ett år snart.
Har duktiga människor som brinner för samma sak som mig tillsammans har vi fått en dialog med Sveaskog och jag hoppas mycket på den dialogen.
Vi lever ju i 2009 talet och då måste man prata med varandra.
När jag jagade i Söndags och satt på pass så kastade jag ett öga mot Stokke massivet, där gick det ett riktigt oväder.
I samma veva så ropade Anders på komradion och han jagar just i Stokkemassivet.
Tydligen så hörde han mig för det är inte så många kvinnor som jagar i Piteåälvens dalgång.
Skillnaden är att han jagar i ett Reservat så kan kunde gå under en gammal gran för skydd medans jag som mest har hyggen i varierad ålder endast hade ung gran med glesa kvistar.
Jag tror att regndropparna som kom hade en diameter på 1cm samt att regnet piskade i ansiktet.
Min lilla Fixa tyckte att det var ett skitväder för hon hade bråttom att hoppa i bilen.
Skulle ta bilder för att lägga ut på det färdiga sovrummetmen batteriet var tomt på kameran.
Tänker ofta på Anna och hennes familj, vet att hon får all den hjälp som bara finns.
Men tycker ändå att det känns orättvist att så unga ska behöva vara med om detta.
Måste nog ordna en vin kväll snart.
Till sist sköt om er och CARPE DIEM
Trodde att jag skulle blåsa bort när jag gick på en väg som genom korsar ett av alla kalhyggen som finns på vårt område.
Kalhyggen får mig att vilja kräkas..
Kanske hårda ord men när man ser att berg efter berg töms på skog så känns det i magen.
Igår kväll så for jag ut på mina inlines åkte som vanligt och då tittar man ju runt.
Då slog det mig att det var kanske den stenen jag såg högst upp på kalhygget på Auktsjaursliden södra sida.
Den stenen som vi brukade ha utflykt till när vi var små och gick i skola här i Auktsjaur.
Det finns en bild i mammas fotosamling där i är vid stenen om jag hittar det så lägger jag in det senare.
Vi gick en stig från skjutbanan genom gammelskogen till denna sten minns jag inte helt fel så var där en kallkälla där också.
Nu är nästan hela Auktsjaursliden tömd på skog, en lid som tidigare ståtade med en enormt fin tallskog.
Jag jobbar för att få bevara ett område av gamalskog på Tjappsberget, har jobbar ett år snart.
Har duktiga människor som brinner för samma sak som mig tillsammans har vi fått en dialog med Sveaskog och jag hoppas mycket på den dialogen.
Vi lever ju i 2009 talet och då måste man prata med varandra.
När jag jagade i Söndags och satt på pass så kastade jag ett öga mot Stokke massivet, där gick det ett riktigt oväder.
I samma veva så ropade Anders på komradion och han jagar just i Stokkemassivet.
Tydligen så hörde han mig för det är inte så många kvinnor som jagar i Piteåälvens dalgång.
Skillnaden är att han jagar i ett Reservat så kan kunde gå under en gammal gran för skydd medans jag som mest har hyggen i varierad ålder endast hade ung gran med glesa kvistar.
Jag tror att regndropparna som kom hade en diameter på 1cm samt att regnet piskade i ansiktet.
Min lilla Fixa tyckte att det var ett skitväder för hon hade bråttom att hoppa i bilen.
Skulle ta bilder för att lägga ut på det färdiga sovrummetmen batteriet var tomt på kameran.
Tänker ofta på Anna och hennes familj, vet att hon får all den hjälp som bara finns.
Men tycker ändå att det känns orättvist att så unga ska behöva vara med om detta.
Måste nog ordna en vin kväll snart.
Till sist sköt om er och CARPE DIEM
Kommentarer
Trackback
